Sanna Stunder: Nytt år - nya möjligheter

Nu har jag börjat jobba igen efter ledigheten över jul och nyår. Julen firade vi hemma med yngsta dottern S och hennes sambo. Det var trevligt och lugnt och vi åt lagom mycket av julmaten. Spelade lite spel och tittade på Kalle Anka (såklart) och fikade. Förbi är den tiden när jag bakade 28 sorters kakor och bullar inför julen. (Vi hade kakor till midsommar!) Likaså att laga allt från grunden själv. Nej, det finns så mycket bra färdigt att köpa. Jag la in sill, för det är godast! Inte ens glögg som jag gjort litervis av förut blev gjort i år. Lite saknade jag sysslorna, men inte stressen!
Jag fick en ny, liten, söt kamera av mannen. Den ska jag ha för att fotografera mina alster och det som jag ska lägga ut på olika sidor. Vår familjekamera fylls ju av G och familj och vovve och annat trevligt, och jag tycker det är bökigt att dela på korten i olika mappar när de ligger på Photoshop.
S är härligt tjock om magen och mår efter omständigheterna bra. Hon går in i vecka 32 nu. Det är så spännande och jag har hela huvudet fullt med idéer om vad som ska göras innan det är dags. Starwrap, påslakan, lakan i flanell, kläder och mer kläder.
Nyåret firade hos äldsta dottern L och hennes familj. Med var också sonen M och hans sambo T. T är också tjock om magen och är ett par veckor efter S. Vi lagade mat, pratade, drack vin - ja inte alla -men vi andra, sjöng, spelade spel på "Paddan" och hade mycket trevligt!
Nån dag gick vi till Fotografiska muséet och tittade på en utställning av fotografen Nick Brandt. Han fotograferade djur på savannen och det såg ut som om djuren poserade för honom. Inget teleobjektiv här inte, han föredrog(!) att krypa riktigt nära istället. Ibland kan man uppfatta att djuren är mycket medvetna om att han är närvarande. Om den utställningen kommer till ett museum nära dig, så passa på att njuta av bilderna på bland annat elefanter, lejon, geparder, apor så som du aldrig sett dem förut.
Barnbarnet G är den sötaste och den roligaste lilla kille som världen skådat. Vadå partisk - jag bara säger som det är! Han pratar och vill bli läst för, jagad, lekt med och tycker att det är helt OK att mormor somnar mitt i middagslurprocessen. Då kan han gå upp och säga till mamma: Momo sove!
När vi kom från Stockholm hade vi fyra lediga dagar kvar. Syrummet klagade högljutt på det ointresse som visats under nästan två veckor. Samtidigt kan jag tycka att det är lite bra att få upp ett sug igen, och faktiskt göra nåt annat med händerna. Sticka till exempel. Har börjat på en omlott-tröja. Mönster från Drops design.
Angående kameran jag var så glad åt, så har den sina brister: Den äter batterier, blixten går bara att ta bort eller ha för röda ögon. Inget auto eller nåt annat. Så nu åker jag tillbaka till affären och frågar vad de tänker göra åt det.
Temuggfodralen som jag sydde för länge sen är också färdiga för länge sen.

Temuggsfodral i lite retrotyg till bästa Åsa! De är gjorda för IKEAs te/kaffeglas. De röda fodralen i bakgrunden är sydda av IKEAtyg.

Väska i segelduk till lillasyster Josi. Mönster Stoff och Stil. Fodret har plats för telefon, pennor, plånbok och annat smått och gott.

Necessär i återvunnet material. Originalet var en liten segelsäck i nån grov markisvävtyp. Den genomskinliga delen med siffrorna är ursprunglig dekoration på säcken.

Inuti plats för lite av varje. Josi fick en annan gång en liten börs av segelduk, typ näsduksfodral fast med dragkedja , som hon tyckte mycket om. Och hur håller man lillasystern på gott humör? Jo, just det - fler börsar av samma sort! (Himla enkla och roliga att sy!)