För en och en halv vecka sedan gjorde jag min tredje behandling. Nu är alltså 75% avklarat! Denna gången fick jag sitta i en bekväm fåtölj med uppfällbart benstöd. Helt OK.
PICC-linen har varit ett bekymmer de senaste omläggningarna. Den kryper sakta men säkert ut ur armen och hade nu passerat det kritiska stadiet 10 cm. Alltså beslöt man att den skulle tas bort. Och att sista behandlingen skulle bli via en ven i armen. Ja, inte mig emot. Den har förorsakat exemliknande märken på armen av all plast som skulle skydda själva anordningen. Det är inte snyggt, men det går väl över. När sköterskan sakta men säkert drog ut den förvånades jag av att den inte var blodig. Jag fick känna på den och den var torr och len, trots att den alldeles nyss suttit inne i en ven i min arm där blodet forsat fram, både bredvid och i den. Fantastiskt vilka material det finns!
På kvällen packade vi bilen och dan efter körde vi till Stockholm. Det gäller att passa på medan jag fortfarande mår hyfsat. Yngsta dottern S och lille J följde med. Äldsta dottern L och hennes N gifte sig för två veckor sedan och nu har de flyttat till ett fint litet parhus i Vällingby. De hade naturligtvis inte hunnit packa upp speciellt mycket, men det fanns färdiga sovplatser för oss inkommande gäster, en söt liten trädgård, trevliga grannar, gratis parkering på gatan (annat än på Ö-malm där det kostar 120:-/dygn, plus trängselavgift), god mat och trevligt bemötande.
Lille G var inte helt frisk, men var vid gott mod ändå.
Midsommaraftonens väder lovade uppehåll och sol, så vi satsade på det och ställde upp den nyinköpta grillen och startade processen med allt det där som männen tycker är så trevligt. Vi andra sippade vin och kolsyrat KALLT vatten. Jag fattar inte att det inte går med rumsvarmt vatten eller ens kranvatten. Det smakar järn blandat med nåt annat. Nåja, kroppen får ett vitt halvår.
Solen sken och sonen M med sambon T och lille D kom över och familjen var samlad igen!
Grillat kött, goda tillbehör, champagne, vin, kolsyrat vatten, jordgubbstårta och kaffe. Vi var mätta och belåtna och barnen var nöjda. Lille G njöt av att kunna köra sin lilla bil på sin egen gräsmatta. Vi sparkade lite boll och det var jättekul. Men till slut blir man bara för trött och då är det skönt att mamma bestämmer att det är dags att krypa till kojs.
Vi satt länge under markisen och pratade och njöt av midsommarljuset.
Dagen efter regnade det och det fortsatte det med ända till onsdagen. Alla de utflykter vi tänkt göra funkade inte och det var nog lika bra det för det hade jag inte orkat. För jag blev allt sämre och mådde illa och var jättetrött. Mest satt jag i en skön fåtölj och småsov och läste lite saga för G. Han och jag tittade mycket på barnkanalen. Han tittade och jag blundade.
Familjen pysslade om mig och jag var ytterst petig med maten - det enda som gick att äta på morgonen var rostat, vitt bröd med lite smör. Lunchen bestod av två kokta potatisar mosade till mos och en stekt grillkorv, middagen gick oftast bättre med mat som familjen åt, men bara lite. Mellan alla målen åt jag en skorpa då och då och drack kolsyrat vatten eller äppeljuice.
Jag stoppade i mig alla de mediciner och sprutor jag skulle och toppade med extra medel mot illamåendet. Det hjälpte lite i alla fall.
Diskmaskinen som följde med huset gav upp. Till stor frustration för L och N. I två år hade de bott utan diskmaskin och hade glatt sig så åt att äntligen slippa diska allt för hand. Och så ville diskmaskinen inte! Men det är en stor lycka att mannen i mitt liv är tekniskt begåvad och utrustad med ett enormt tålamod. Han plockade ner diskmaskinspanelen i detaljer, konstaterade att inga detaljer inuti var trasiga, så det var kanske bara att sätt ihop allt igen och hoppas på att det skulle bli bra. Och det blev det. Nästan. Maskinen diskade, men öppnade inte diskmedelsluckan. Nå, diskmedelskapseln är väl bara att lägga nånstans löst. Så löstes den frustrationen upp.
Vi åkte hem igen på onsdagen och det gick som vanligt bra.
Sommaren vill sig inte riktigt ännu men vi har fått ett par magiska dagar på altanen med sommarvärme och bara lite vind. Jag ligger där och läser och njuter av att må bättre och bättre. Illamåendet har sjunkit undan till en nivå som är hanterbar och som gör att jag kan göra annat än att bara ligga i soffan och stöna.
Nu ska jag kanske få ork till att titta över mitt knappförråd och kanske lägga ut dem på Tradera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar