Nytt år - nya möjligheter

Nu har jag börjat jobba igen efter ledigheten över jul och nyår. Julen firade vi hemma med yngsta dottern S och hennes sambo. Det var trevligt och lugnt och vi åt lagom mycket av julmaten. Spelade lite spel och tittade på Kalle Anka (såklart) och fikade.  Förbi är den tiden när jag bakade 28 sorters kakor och bullar inför julen. (Vi hade kakor till midsommar!) Likaså att laga allt från grunden själv. Nej, det finns så mycket bra färdigt att köpa. Jag la in sill, för det är godast! Inte ens glögg som jag gjort litervis av förut blev gjort i år. Lite saknade jag sysslorna, men inte stressen!
Jag fick en ny, liten, söt kamera av mannen. Den ska jag ha för att fotografera mina alster och det som jag ska lägga ut på olika sidor. Vår familjekamera fylls ju av G och familj och vovve och annat trevligt, och jag tycker det är bökigt att dela på korten i olika mappar när de ligger på Photoshop.
S är härligt tjock om magen och mår efter omständigheterna bra. Hon går in i vecka 32 nu. Det är så spännande och jag har hela huvudet fullt med idéer om vad som ska göras innan det är dags. Starwrap, påslakan, lakan i flanell, kläder och mer kläder.
Nyåret firade hos äldsta dottern L och hennes familj. Med var också sonen M och hans sambo T. T är också tjock om magen och är ett par veckor efter S. Vi lagade mat, pratade, drack vin - ja inte alla -men vi andra, sjöng, spelade spel på "Paddan" och hade mycket trevligt!
Nån dag gick vi till Fotografiska muséet och tittade på en utställning av fotografen Nick Brandt. Han fotograferade djur på savannen och det såg ut som om djuren poserade för honom. Inget teleobjektiv här inte, han föredrog(!) att krypa riktigt nära istället. Ibland kan man uppfatta att djuren är mycket medvetna om att han är närvarande.  Om den utställningen kommer till ett museum nära dig, så passa på att njuta av bilderna på bland annat elefanter, lejon, geparder, apor så som du aldrig sett dem förut.
Barnbarnet G är den sötaste och den roligaste lilla kille som världen skådat. Vadå partisk - jag bara säger som det är! Han pratar och vill bli läst för, jagad, lekt med och tycker att det är helt OK att mormor somnar mitt i middagslurprocessen. Då kan han gå upp och säga till mamma: Momo sove!
När vi kom från Stockholm hade vi fyra lediga dagar kvar. Syrummet klagade högljutt på det ointresse som visats under nästan två veckor. Samtidigt kan jag tycka att det är lite bra att få upp ett sug igen, och faktiskt göra nåt annat med händerna. Sticka till exempel. Har börjat på en omlott-tröja. Mönster från Drops design.
Angående kameran jag var så glad åt, så har den sina brister: Den äter batterier, blixten går bara att ta bort eller ha för röda ögon. Inget auto eller nåt annat. Så nu åker jag tillbaka till affären och frågar vad de tänker göra åt det.
Temuggfodralen som jag sydde för länge sen är också färdiga för länge sen.

Temuggsfodral i lite retrotyg till bästa Åsa! De är gjorda för IKEAs te/kaffeglas. De röda fodralen i bakgrunden är sydda av IKEAtyg.

Väska i segelduk till lillasyster Josi. Mönster Stoff och Stil. Fodret har plats för telefon, pennor, plånbok och annat smått och gott.

Necessär i återvunnet material. Originalet var en liten segelsäck i nån grov markisvävtyp. Den genomskinliga delen med siffrorna är ursprunglig dekoration på säcken.

Inuti plats för lite av varje. Josi fick en annan gång en liten börs av segelduk, typ näsduksfodral fast med dragkedja , som hon tyckte mycket om. Och hur håller man lillasystern på gott humör? Jo, just det - fler börsar av samma sort! (Himla enkla och roliga att sy!)

Dan innan vi åkte till huvudstaden, hittade jag ett par ufo-block och tänkte att G ville bädda ner nån av sina gosekompisar. Det ville han!

Behagfullt poserande i savannens ljumma vind!

Temuggar med fodral

Jag har flera stora, härliga glas som jag dricker te ur. Nackdelen med dem är att de är så in i vassen varma med téet i. För länge sedan sydde jag ett fodral till ett annat teglas.(Numera borta och inte direkt sörjt av någon!) Men det fyllde en funktion. Så fram till nu har jag använt grytlapp, liten handduk, tröjärmen, en hellyhansensocka (väldigt bra ur värmesynpunkt, annars MYCKET otymplig) fingrarna högst upp på glaskanten - jättevarmt! Till slut har jag fått nog. Tog mitt glas, la det på ett papper och ritade av. Letade fram ett IKEA-tyg i orange och provade mig fram. Ganska joxigt i symaskinen, men det gick. Så nu är jag i full gång att göra flera fodral och bilder kommer när jag gjort färdigt ett par stycken. Lägger ut dem på www.hemmagjort.se.

Alltså, snart är det jul!!!

Long time no see! Ja, så är det tyvärr. Men nu ska det bli ändring på det. Yngsta dottern, S, och jag har startat företag, blivit registrerade, fått F-skattesedel, hunnit vara på Starta eget-dag, (mycket bra, för övrigt!) öppna företagskonto och lagt ut en del sytt på nätet.
 Men sen har jobbet ställt sig i vägen för de timmar jag hade tänkt jobba med att sy. Jag ställde upp på att jobba heltid fram till nyår. Jag har kolleger som är sjukskrivna och för att det i alla fall ska flyta lite smidigare, tyckte jag det var OK att ställa upp.
Att lägga upp saker på en sajt och få allt att fungera är inte det lättaste. Mina bilder var hela tiden för stora och hur jag än försökte få dem att minska, så ville det sig inte. Tur är då att det finns ett datasnille i familjen. Han vet i alla fall var och hur man söker information om det mesta. Så han konstaterade att förminskning skedde i ett program vi redan hade. SÅ bra!
Under tiden som han joxade med detta, passade jag på att baka grahamsskorpor. Blev bra. Något små kanske men då kan man ju äta så många fler. Skorpor tar så himla lång tid att göra, så jag passade på att göra en rejäl sats. Frågan är nu var de ska förvaras. Hmm, förut hade vi en liten plasttunna att ha dem i, men den har nog blivit hundmatsförvarare hemma hos S. Får kolla i förrådet efter något användbart.
Förra helgen bakade jag lussebullar. Det blev också en stor sats.
Nu när jag syr är jag så lyckligt lottad att jag har hittat  "Dagnys Jukebox" på Internet! En jättebra kanal för oss som gillar 50-tals musik.

Vinpåse med broderi

Vinpåse utan broderi men med halsdekoration

Påse att förvara värmeljus i

120 lussebullar!

Påse med värmeljus

Dock-eller barnvagnstäcke 47*59 cm

Hemmagjort.se heter sajten där vi lägger ut våra grejor. Gå gärna dit och titta! Det finns massor med fina saker som händiga människor runt om i landet gör och säljer.

Hur tänkte jag nu?

Jag hittade några överblivna block från en quilt jag gjort till äldsta dottern. Länge sen. Och eftersom syrummet för närvarande är belamrat med allt från sovrummet, så kommer jag inte åt alla mina symaskiner, och då måste jag hitta några ufo:n att göra färdigt. Hittade alltså blocken och tänkte: nessesärer! Letade fram ett mönster från en pärm som inte stod så långt in i röran, men det mönstret var lite stort, så jag förminskade det genom att dra en linje 5 mm innanför den ursprungliga linjen. Då passade blocket och mönstret bra.

 Hittade vaxduk som jag fyndat på Stoff o Stil. Kanon, små söta nessar till hårsnoddar, klämmor och/eller andra småsaker. De fyndade dragkedjorna kom till användning och jag sydde på.
 Samtidigt höll maken på att måla taket i sovrummet och vi snackade lite om ditt och datt. Dragkedjor på alla fyra nessesärerna, fodret av vaxduk, det gick som på räls. Tills jag vände framsidan åt framsidan. Ja, då satt dragkedjekläppen inuti. Jamen alltså, hur tänkte jag nu!? Gör om och gör rätt! Så det gjorde jag.

Sedan hittade jag påsen med jeans jag fått. Äntligen fick jag tid att sprätta och klippa ut alla värdefulla bitar. Tur att jag har en sprättare av den större och kraftigare sorten, för den fick minsann jobba! Så nu har jag massvis med jeanstyg i olika blåa toner. GULD!
Nu hittade jag ett ufo till. En blivande väska. Ska nog bli bra.

Fodret utåt.

Egentligen är den snyggt isydd.

Men helt uppoch ner!

Färdiga att tas i bruk.

Liten och lagom.

Jeanshög

Lite trasiga men med mycket att ta till vara.

Väskan/kassen to be.

Inuti - ficka med dragkedja.

Fynd och nytt

Började på underläggen och funderade om det inte skulle bli en löpare också. Sagt och gjort. Det är en rolig teknik att sy. Inte så svår som den kan verka. Bestämde sedan att altanbordet behövde sommarkläder. Fast det får bli nästa år, för idag kom hösten. Det blåste som bara den och regnade horisontellt. Det gör inga underverk för frisyren kan jag tala om.
Men innan hösten blåste in, hann jag med en liten sväng till ett av favoritställena. Erikshjälpen i Åkarp. Mmm, där  kan man fynda mycket. Jag undvek att gå förbi alla glasen och köksgrejorna. Maken får frispel om jag kommer hem med ett enda litet sherryglas, snapsglas eller nåt annat oerhört användbart glas. Men man kan ju fynda annat!
Har en idé om att göra fina påsar att ha värmeljus i. I hyllorna med kökshanddukar fanns roliga saker. Likaså i hyllan med smådukar och servetter. Dottern och jag har bestämt att det blir julmarknad iår! Och då kan ljuspåsar vara en bra grej.
Vi har startat ett HB som heter Sanna Stunder. Här ska vi bland annat tillverka trevliga saker av återvunnet material, mest tyg men även göra smycken. Från början lägger vi ut våra alster på www.hemmagjort.se. Allt medan vi ska jobba på en hemsida.

Underläggen. Det är kul att quilta så mycket olika mönster. Sydde med brodertråd.

Här syns quiltningen tydligt.

Löparen till altanbordet. Quiltad i samma stil som underläggen.

Kökshanddukar och rutiga servetter. Den blå handduken med korna var söt. Handdukarna kostade mellan 10 och 25 kr. Servetterna 60 kr för 7 st.

Jag kan inte låta bli! Blir det fel så orsakar det ingen konkurs i alla fall. 60 kr för garnet och 10 kr för virknålen. 

Dragkedjor i varierande längder för 5 och 10 kr st.

Gardinlängder för 40 kr st. Kassar och nessesärer ser jag framför mig! Oh, vad kul jag ska ha!

Jag upptäckte att jag har en inte obetydlig hög med fyndade gardiner och dukar i mitt eget förråd. Som sagt - med tyg har i alla fall inte jag tråkigt!

Weekend på Mön

Kusin H lånade ut sin familjs ljuvliga sommarhus på Mön åt oss en helg. Det var bror B med tillhörande hustru Y, maken B och jag som lämnade lilla vovven i händerna på dotter S, som skulle bo i vårt hus och plugga.Cyklarna tog vi med oss. På vägen mot Mön stannade vi till på Netto i Tårnby och provianterade. Man behöver jättemycket för en helg - mat, godis, öl, vin, mera mat, mera godis. Ja alltså - lite handlat. Fortsatte mot Mön och kom in i Stege som är staden på ön. Jättesöt och inte så stor. Vi parkerade och gick en runda på huvudgatan där alla roliga affärer fanns. En slags outlet med porslin, glas, husgeråd, lite 10 kronors-marknad, korgar och sånt. En garnaffär, ett bageri, en järnaffär och till slut Möns bryggeri och restaurang. Där tog vi oss en öl innan vi fortsatte mot målet. Tack för GPS! Huset ligger så fint i kanten av en skog och med stora fält framför. 200 meter till havet. Vi installerade oss och lyfte ner cyklarna och tog oss ner till havet. Det blåste ganska mycket, så sjöarna rullade in mot stranden som bestod av sten. Och det var ju det vi var ute efter. Speciellt de runda stenarna som kallas för kulstenar.
Efter nån timme eller två cyklade vi tillbaka igen, tungt lastade. Vi grillade och drack vårt vin och satt ute till mitt i natten. Råbocken skällde ute på fältet, ugglan hoade i skogen, fladdermössen svirrade förbi vår eld och myggen kalasade!
Dagen efter var vi nere på stranden igen och fyndade. Totalt hade vi nog med oss 50 kg sten hem. B och Y stannade en natt till och min B och jag åkte hem på söndagkvällen.

  

Fantastiskt vatten!

Stenstranden

Jag menar - kan det bli sötare?

I fönstret satt sedan kvar en ängel som vaktar och ser till att tomtar och troll gör det dom ska på gården.

Kulstenar hittade nere på stranden. Tyvärr inte av oss!

Tjejmilen

Så kom då äntligen den dag jag hade både längtat till och fasat för. Lördagen den 3:e september 2011. Det var datumet för MÅLET med promenader och träning jag hade satt upp. TJEJMILEN! Nu hade jag ju inte alls promenerat lika mycket som jag hade föresatt mig att göra, men jag var i alla fall rörligare än på mycket länge. Alla hade talat om vikten av att gå in skor så att jag inte skulle få skavsår. Att det var viktigt att fixa skor redan i maj, så jag hade hela sommaren på mig. Fine, jag var och provade bra skor och hittade  -  nada! Alltså, har man ankfötter så har man! Herrskorna var säkert helt OK, men alldeles för stora. Jag kan inte ha stl 42 bara för att få rätt bredd.
Nåja, det skulle väl lösa sig, tänkte jag och travade på i mina Teva. Sommaren förflöt i sakta mak och jag köpte, som bekant, fina sandaler i Luleå. Men, hoppsan, så hittade jag ett par övergivna, fina gympadojor i garderoben. Inte mina, men förmodligen sonens. Bredden tydde på det. Oh, de satt som en smäck!! Yes, då var det bara att öva. Jodå, det gick alldeles utmärkt att gå i dem ett par kilometer i skogen och på ängen, men ute på raksträckorna på asfalten fick jag ont i högerfoten. På ovansidan och bakom stortån. Har ju lite hallux valgus, så det var det som spökade.
När vi åkte upp till Stockholm tillsammans med yngsta dottern hade jag bara med sandalerna! På lördagen gick vi från Gärdet till Östermalms IP och hämtade nummerlappar. Det var bra för nu kände jag att under stortårna kunde det bli skav. In på apoteket och fick där hjälp med att hitta rätt compeed.
Vid 12.30 gick vi - fem taggade tjejer ner till starten. Blandning av döttrar, vänninor och jag. Jag tror vi stod i startgrupp 10 till sist. Och så gick starten och vi kom iväg. Kloka döttrar sa att det skulle bli svårt att hålla ihop gruppen, så de skulle gå i sin takt och jag och väninnorna i vår.
Kontentan är att detta gick jättebra! Jag drack flitigt vid vätskekontrollerna och eftersom jag har pratglada väninnor behövde jag inte prata så mycket. Det hade jag inte kunnat. Man måste andas även när man går!
Hela tiden blev vi omsprungna och omgådda.
Sista kilometern är ren vilja, fötterna protesterade och vaderna likaså. Men i mål gick vi arm i arm alla fem och speakern ropade upp MITT namn och jag var så stolt att jag kunde spricka! Medaljen, bananer, ostkaka, dricka. Allt gick runt efteråt, men jag hade medaljen! Alltså hade jag klarat det! Och jag ska på det igen nästa år!
Dagen efter hade jag svullna fötter och visste mycket om fotanatomi eftersom alla musklerna på ovansidan av fötterna kändes. Undersidan - inga problem men ovansidan - puh! Men sånt går över.

Är detta den första i en lång rad?

De ska ha en hedersplats där jag kan se dem!

Jag har bestämt att jag ska ringa till Hässleholms ortopedklinik och bara berätta att de har gjort ett bra jobb.
Jag passade på att bli ordentligt förkyld när vi kom hem. Lille G var förkyld och man kan ju inte avstå att pussa på honom bara för det.

Idag är det 10 år sedan terroristdåden skedde i New York. Jag orkar inte sitta och grotta ner mig i alla program som visar bilderna om och om igen. Så nu gör jag nåt vettigt av dagen. Jag syr en ängel!